Vad väger godiset?
Förra veckan uppdaterade vi om vikten på frukter. Som vi förklarade kom vi in på det ämnet på grund av godis och idag ska ni få något mycket användbart: början på en utförlig godisviktslista.
En del affärer har inga vågar där du kan väga ditt godis, och om du då står där med en 15-20 kronor och är grymt sugen på lösgodis kan det vara svårt att veta hur mycket du ska köpa utan att behöva stå där som ett fån utan att kunna betala eller - ännu värre - tvingas gå därifrån med mindre godis än vad du hade kunnat få!
Därför tänkte vi att det skulle vara perfekt om man åtminstone hade en liten aning om hur mycket olika godissorter väger. Vi blev väldigt peppade av idén men tänkte att det var bäst att välja en lite större affär - som obs - istället för lilla konsum av flera anledningar. T.ex att det på obs finns fler godissorter, två vågar alldeles bredvid godiset (tillskillnad från konsums enda fruktvåg) och det kändes som att vårt försök skulle gå lite mer obemärkt förbi där, så därför dröjde det tills idag för oss att starta upp projektet som kommer att fyllas på med mer mätningar allt eftersom tiden går.
Så, idag tog vi alltså bussen till obs efter skolan och ställde oss diskret vid lösgodiset.
Vi hade redan kommit fram till att vi skulle mäta godisarna fem och fem eller tio och tio (beroende på storlek) och bestämt att vi skulle väga dem i en skopa (som vi såklart skulle väga innan för att kunna dra bort dens vikt)
Nu när vi stod där bland allt folket så övergav vi dock den planen och bestämde oss för att väga allting i en godispåse för att se lite mindre underliga ut. (Hur normala man nu kan se ut när man väger sin påse var femte godis). Vi la alltså i den första godissorten och vägde för att sedan lägga ner den andra godissorten där i, väga och sen dra bort den första godissortens vikt för att få fram den andras o.s.v.
Det här är ingen exakt vetenskap och en del godisar kan väga något gram mer eller mindre än vad som skrivs här, men det ger er ett hum om hur mycket godiset egentligen väger och kan förhoppningsvis hjälpa er som inte kommer att vinna några priser i viktgissning.
Vårt tips är att avrunda mätningarna uppåt och lägga er på några kronor under vad ni är beredda att betala för att få en säkerhetsmarginal om ni använder listan i ert godisköpande.
I dagens försök använde vi oss av godis från Karamellkungen då det är det som säljs på vårt kära obs.
Idag valde vi att väga följande godisar: Salta fiskar, chokladtoffé, mintpralin, hallonlakrits döskallar, fruktnappar, jättenappar, apelsinklyftor och hot lips.
Och det här väger de i genomsnitt:
Salta fiskar - en salt fisk väger runt 5,5g.
Chokladtoffé - en chokladtoffé väger runt 13,2g
Mintpralin - en mintpralin väger runt 10,8g (vilket är en gnutta intressant då mintpralinen och chokladtoffén ser likadana ut, men chokladtoffé väger kanske mer än mint).
Döskallar - en döskalle väger runt 14g.
Fruktnappar - en fruktnapp väger runt 4,2g.
Stora nappar - en stor napp väger runt 21g.
Apelsinklyftor - en apelsinklyfta väger runt 5,2g.
Och till sist Hot lips - en hot lips väger runt 8,8g.
Bilder från forskningen:
1. De flesta av sorterna 2. Man kan ana vad vår färgsättning är inspirerad av.
(Vi tar inget ansvar om ert godis skulle kosta mer än väntat och ifall ni trots listan inte har råd att betala)
Hur mycket väger frukt och grönt?
Idag tog vi en forskarsväng efter skolan och laddade upp för framtida inlägg.
Väl tillbaka i centrum efter hemligstämplad forskning satte vi oss som vanligt i MVG för att fundera och för att vänta på respektive bussar. Vi började som vanligt prata om godis, det är ju ett mycket intressant samtalsämne, och gled sedan över till frukter. Camilla har en grej för bananer (hon bejakar väl apan i sig) och funderade högt hur mycket en genomsnittlig banan väger. Det ledde förstås till frågan hur mycket ett genomsnittligt äpple väger, en gurka (visserligen ingen frukt, men nu var vi igång) och så vidare.
Det var allt vi behövde för att ta rulltrappan ner till konsum och börja bära frukt och grönt fram och tillbaka mellan vågen och hyllorna.
Vi började såklart med bananerna av vilka vi vägde 12 st. Efter det övergick vi till äpplen (royal gala) och balanserad mer eller mindre skickligt 10 äpplen totalt ner i vågskålen. Vi funderade ett tag på päron men bestämde oss för att de varierade alldeles för mycket i storlekarna. Istället staplade vi på oss 10 gurkor och stjälpte ner dem i vågen. Det var ungefär vid den här tidpunkten av forskningen som vi fick oss ett par fundersamma blickar från andra kunder. Vi ville gärna väga någon mer frukt eller grönsak, vi ville ha någon som var lätträknad och som alltid har ungefär samma storlek -ananas är aldrig fel! Så, vi vägde några ananaser och bestämde oss för att det fick räcka för idag då detta egentligen bara var en väldigt liten del av saker som har kollats upp idag (de andra sakerna kommer dock inte upp än då vi behöver komplettera dessa med lite fler uppgifter, källor och försök) och dessutom hade vi fortfarande våra bussar att passa. Livet är hårt när man bor i buschen.
Camilla fick så klart räkna ut allt och det slutade med att vi kom fram till att :
•1. En banan väger i genomsnitt 205 g
•2. Ett royal gala äpple i genomsnitt 136 g
•3. En gurka 463 g
•4. Och till sist så väger en ananas i genomsnitt 1606 g.
(vi tvivlar inte på att ni redan vet hur dessa olika föremål ser ut, men det är trevligt med bilder)
En till sak vi har lärt oss i samband med denna forskning:
•5. Det heter ananaser och inte ananasar. I alla fall enligt word och google.
Hur lång tid tar det att äta en lök - tillägg
Vi låter filmen tala för sig själv:
Vi hoppas att det inom en inte allt för lång tid även en fortsättning på det här ämnet, när den kommer beror på hur sugen Felix är på att äta fler lökar.
Ni är fullt välkomna att skicka in egna filmer, oavsett hur resultatet av ätandet går.
Hur snabbt kan man äta en hel och rå gul lök?
På valborgsmässoafton kom ämnet lökätning upp (hur är dock idag ett mysterium) och Camillas kompis Christoffer sa att gärna ville prova äta en gul lök. Han trodde att rekordet låg på 1minut och 24sekunder och därför gjorde även vi det. Alla som var närvarande tänkte att så svårt kan det väl inte vara att trycka i sig en hel gul lök. Vi styrde våra steg mot ica i Vännäs och stod en stund vid lökavdelningen. Christoffer försökte övertala oss att köpa tre lökar till honom, men vi nöjde oss med två.
Efter att ha betalat letade vi upp en lite mer avskild plats, det blev en klätterställning som fick agera laboratorium. Med en peppad Christoffer med en skalad lök i sina händer och vi andra beredda med peppning och kamera startade vi tidräkningen och Chrille tog sin första tugga. Han undrade direkt vad han hade gett sig in på och många svordomar hördes allt eftersom mer och mer försvann från löken. Vi skulle egentligen ha lagt ut en film på hela händelsen MEN filmen försvann mystiskt (hosthost) från både Chrilles dator och telefon innan vi hann lägga vantarna på den.
Hur som helst, Christoffer tuggade och tuggade men tycktes ändå inte komma någon längre bit. När han hade ätit ungefär halva hade det redan gått runt 3minuter och det hela började gå ännu långsammare nu. Efter att bara ha kommit en liten bit längre efter lika mycket tid till gav han mot vår besvikelse upp ätandet.
Eftersom vi gärna ville prova med fler personer så värvade vi under några dagar folk. Eftersom det inte låter som att det skulle vara så svårt så hittade vi en hel del frivilliga, men efter en del bortfall så hade vi i slutändan fyra försökspersoner. Filmen av denna omgång har vi faktiskt i våra ägor (till slut) så därför låter vi den berätta hur det gick. Vi radade upp försökskaninerna och satte igång tiden.
Se gärna i high quality för att kunna se texterna.
(Bakom kameran finns pr-ansvarige som har en stor förkärlek till ordet truga, Lo, Camilla och några åskådare)
Som ni såg var det bara en av våra försökskaniner som ens orkade äta upp hela och inte helt oväntat så var det vår mest använda försökskanin.
Som det står i videon trodde vi även vid det tillfället att världsrekordet låg på 1,24minuter men vi upptäckte senare att så är inte fallet. Utan sen 2007 innehas världsrekordet av en kille vid namn Samuel Grazette som åt upp en hel lök på bara 48sekunder och i endast tre tuggor! (Rätta oss om vi har fel).
Vad kom vi då fram till i detta försök?
1. 48sekunder är den snabbaste tiden någon har ätit en hel och rå gul lök på.
2. Uppfattningen bland fleratalet av de som fick testa nu är att det inte går att ens äta upp hela, att det är alldeles för äckligt.
3. Den enda av våra försökskaniner som klarade av uppgiften åt upp sin lök på 3,18,7minuter.
Fem långsamma
1. Duvor är tjocka. Var bor dem? Var är deras ungar?
Stan svämmar över av duvor. Runda tjock duvor som går och pickar i sig all mat det kan hitta.
Tänk efter nu: Var bor alla dessa duvor egentligen? Var finns deras ungar? De är ju som sagt väldigt tjocka. De ryms ju knappast under takplattorna och de bor inte i träd. Så var bor dem då?
Så vi sökte upp en fågelintresserad människa för att få svar på frågan.
Vi fick svaret att duvor gillar små utrymmen (hur dem nu ryms där..) t.ex holkar och liknande men de kan också lägga sina ägg ovanpå pelare i parkeringshus. Då parkeringshuset Nanna ligger alldeles i närheten av torget så antar vi att vi nu vet var alla Umeå duvor är uppfödda.
2.Hur många steg är det mellan Täfteå och Innertavle?
Den här frågan kanske inte låter så intressant om man inte vet något om Täfteå och Innertavle, men vi kan upplysa er om att det är två byar en bit utanför Umeå som ligger några kilometer ifrån varandra. I den ena, Täfteå, bor Lo och i den andra, Innertavle, bor våra vänner Felix (vår kända försökskanin) och Alexandra. När vi hade vårt efterlängtade påsklov befann vi oss hemma hos Lo i Täfteå och en dag bestämde vi oss för att gå ut och gå. När vi kommit en liten bit kom vi på den fina idén att vi kunde ju gå till Innertavle och hälsa på Felix och Alexandra. När vi gick där på vägen kom vi också på att det skulle vara kul att veta hur många steg det var, men eftersom vi redan hade kommit en bit bestämde vi oss för att räkna ut det på hemvägen istället. När vi, blöta av regnet, kom fram fick vi veta att ingen av dem var hemma. Vi hade i alla fall turen att värma oss i ungefär tjugo minuter. Sedan bar det av mot Täfteå igen och när vi hade kommit till Innertavle-skylten började vi räkna. Vi räknade till hundra. Om och om igen. Hela vägen till Täfteå-skylten. Vad hade vi då kommit fram till? Jo, enligt våra uträkningar är det 4197steg mellan Täfteå och Innertavle. Hur många steg det tar beror förstås endel på vilken längd man har, men trots stora skillnader mellan oss fick vi samma stegantal.
3. Finns brösthårsförlänginar?
En anonym människa ställde frågan om det finns brösthårstransplantationer då man tar hår från huvudet och sätter fast det på bröstet.
Detta tyckte vi lät mycket intressant och vi googlade runt lite men kunde inte riktigt hitta något som stödde det. Vi var helt enkelt tvungna att ringa runt.
Vi började med att ringa till Medical Clinic som sa att det går att transplantera hår från och till nästan var som helst på kroppen men att de inte hade haft någon som faktiskt skaffat sig lite extra brösthår.
Sen ringde vi New Hair Clinic som gav oss samma svar.
Tredje stället, Nordic Hair, sa att det är möjligt att göra det men att dem inte visste något om folk faktiskt gjorde det då de (detta sades i en rätt sur ton) faktiskt inte utförde hårtransplantationer utan bara laserbehandlingar. Oops.... De föreslog att vi skulle ringa till Medical Clinic.
På fjärde stället, Ilter Clinic, så sa den snälla kvinnan vi fick prata med (som satt i möte och ändå tog sig tid med oss) att ja det går och ja det finns folk som gör det. Hon hade själv träffat på en man som opererat lite härligt fluff till bröstkorgen. Problemet med detta är dock att håret växer sig lika långt som det skulle ha blivit om det växt kvar på huvudet så man skulle bli tvungen att trimma de regelbundet.
4. Hur många makaroner är det i en låda?
Inspirerad av en mattelektion där vi av någon anledning fick räkna med makaroner insåg Camilla att hon ville veta hur många makaroner det är i en kartong. Vi begav oss därför till hemköp där vi köpte ett paket Penne Rigate från Barilla. Camilla valde att räkna makaronerna på två olika sätt. Metod nr1 gick ut på att räkna alla makaroner en och en och metod nr2 gick ut på att dela vikten av en makaron på 500 (då vikten på alla makaroner ska vara 500).
På vår mattelektionen hade vi räknat ut att en makaron vägde ungefär 1,5gram så därför delade Camilla 500 med 1,5 och fick svaret 333,33 och avrundade till 333stycken. Skulle detta svar då stämma överens med det mer säkra svaret? Nej, så blev det inte. Efter att ha räknat och räknat kom Camilla fram till att i paketet vi hade köpt fanns det 324stycken makaroner, vilket betyder att makaronerna hade en medelvikt på 1,543gram.
5. Hur mycket bläck finns det i en bläckpenna?
Vi har undrat ett tag hur mycket bläck det egentligen finns i en vanlig bläckpenna. Vi har haft lite olika idéer på hur vi ska kunna ta rea på det och tillslut bestämde vi oss för att helt enkelt räkna och dra 50 cm långa sträck tills bläcket tog slut. För visst skulle det vara otroligt drygt, men vi har stött på dryghet tidigare, och hur lång tid kan det egentligen ta?
-Väldigt lång tid är svaret. Alldeles för lång tid. Så istället bestämde vi oss för att räkna ut hur mycket bläcket väger. Så vi gick till Gallerix och skaffade oss två nya pennor. Vi passade på att få tjejen i kassan att väga en av pennorna och fick svaret att den vägde 9 gram.
Efter att ha hackat upp, sköljt ur och torkat bort allt bläck och vatten ur pennan så återvände vi med vår nu bläcktomma penna till Gallerix och fick den vägd igen. Nu vägde den enligt tjejen 10 gram....
Men vi for snabbt vidare till nästa pappershandel för att pröva deras, Åkerbloms, våg. Som tur var hade vi ju en full penna kvar att jämföra med. Så vi fick den vägd, 12 gram, och den tomma pennan med, 10 gram. Det lät troligare. Så: det finns alltså ca 2 gram bläck och man kan skriva väldigt, väldigt många meter innan bläcket tar slut.
Finns det någon skillnad mellan plopp och center?
Idag har vi tagit fram svaret på en av mänsklighetens största frågor, finns det egentligen någon skillnad mellan Plopp och Center, och i såna fall - vad är skillnaden? Hanna (elodansarochler.blogspot.com) och Janikke (två av våra klasskompisar) var de som föreslog att vi skulle ta tag i den här frågan en gång för alla och självklart ställde vi upp.
Detta användes i försöket: X antal Plopp och Center stycksaker. En ynka försökskanin utöver oss själva.
Då Lo är sjuk och har en viss nedsättning i sina smaklökar, och för att vara så säkra som möjligt, så började vi med att leta efter frivilliga försökskaniner som kunde delta i vår forskning. Det trodde vi skulle vara den lättaste delen i vår undersökning men tyvärr är det något allvarligt fel på dagens ungdomar som "Inte gillar choklad" eller "Inte gillar Plopp" eller "Inte äter godis, men ååååååh jag vill ha".
Så tillslut fick vi bara Otto. Nåja, Otto visade sig kunna sina grejer.
Efter att ha köpt upp oss på ett stort lager choklad (bäst att vara bra förbered) fann vi oss en trevlig soffa i MVG där vi satte oss. Vi undersökte först förpackningarna för att se om vi fann några olikheter där. Det gjorde vi. Så nu visste vi alltså att
1. Likheter: Plopp och Center kommer i samma format, är gjorda av samma företag och är båda mjölkchoklad med lös kolafyllning.
2. Olikheter: Center har 1 gram mer fett än Plopp och har dessutom 2 kalorier mer.
Nu var det dags för smaktestet. Skulle vi finna några olikheter i smak?
Otto blev först ut och fick blundande först smaka på en Plopp och sedan en Center för att kunna känna igen smakerna. Efter det började testet och Otto visade prov på väl utvecklade smaklökar. Han gissade rätt på vartenda smakprov, trots att vi försökte lura honom genom att ge honom tre Plopp på raken.
Efter Otto var det Lo's tur. Hon fick precis som Otto först bekanta sig med de olika sorterna och sen drog testet igång. Även Lo tog rätt på varenda chokladbit, trots sin förkylning. Sist och minst var det Camillas tur. Hon började bra utan några missar men föll på den sista chokladbiten då hon tog en Center för en Plopp, men hon ångrade sin gissning innan någon hann säga att det var fel.
Trots det så är vi nu säkra på att det faktiskt finns en smakskillnad på de två chokladsorterna. Antalet lyckade gissningar är ju som sagt övervägande.
Vi var alla rörande eniga om exakt vad det var som skilde dem åt, både i smak och konsistens. Och vad var då det?
Jo,detta kom vi fram till :
1.Det är skillnad mellan Plopp och Center.
2.De har skillnad i kaloriinnehåll. Center har två kalorier mer än plopp.
3.De har skillnad i fettinnehåll. Center innehåller ett gram mer fett.
4.De har skillnad i smak. Plopp är märkvärt sötare medan Centern har en kraftigare kolasmak.
5.De har skillnader i konsistens. Plopp har mycket rinnigt innehåll i jämförelse med Centerns mer trögflytande fyllning.
Bilder från forskningen:
Så! Nu slipper ni fundera över vad ni ska fylla era påskägg med!
Hur stor procent av tuggummit sväljer man?
För några veckor sedan fick vi frågan om hur många procent av ett tuggummi man sväljer "omedvetet" av Julia (breakaleg.blogg.se)
Denna fråga har vi gått och funderat på så smått sedan dess och bestämde oss nu så för att ta tag i saken.
Då det säkert är olika för olika tuggummisorter och vi inte kan testa alla så valde vi två. Extra och runda tuggummiautomats tuggummin.
Detta användes i försöket: 4 tuggummikulor, 8 Extra, en våg, obs,
Vi började med att köpa lite tuggummi kulor, eller ja... lite och lite. Det vart nog lite fler än vad som behövdes i försöket, men nåja, tuggummi är gott. I alla fall så köpte vi alltså tuggummikulor ur en tuggummiautomat och begav oss till affären obs, eller coop forum, för att väga våra tuggummin på vågen där.
När vi kom dit gick vi först runt ett tag och försökte avgöra vid vilken av de två vågarna som finns där som det fanns minst människor vid. Tillslut valde vi den vid lösgodiset. Efter att ha vägt varsin kula om och om igen och även tillsammans för att vara säkra på startvikten (5 gram vardera) så satte vi igång att tugga. Vår plan var alltså att tugga tuggummina och sedan väga dem för att se hur mycket de förlorat i vikt. Visserligen skulle de kanske ha lite vätska i sig men vi tänkte att om vi tuggade tills de började bli hårda och torra skulle det inte påverka vikten allt för mycket.
Så vi tuggade, och tuggade och tuggade. Camilla med den lilla munnen tyckte inte om det, hon föredrar Extra tugummin då de tar mindre plats, så när vi äntligen kände att det var dags var det hon som var först ut med tuggummit och upp på vågen. Det kom inte upp något viktbesked på skärmen.
Vi blev lite oroliga där ett tag men när Lo la upp sitt tuggummi bredvid Camillas blev vikten 2 gram. Vågen tar inget mindre än det. Men om vi utgår från att vi båda tuggade lika bra, så vägde alltså tuggummina 1 gram vardera när de var färdigtuggade.
Vi kom tillbaka några dagar senare för att pröva med nästa sorts tuggummi. Eftersom att vågen inte tar någon lägre vikt än 2 gram och Extratuggummina vägde drygt 1 gram var så tog vi fyra tuggummin var; alltså startade vi på fyra gram. Vi tog en sväng i butiken frenetiskt tuggande och -i somliga fall- klagande.
När vi kände oss klara var Camilla snabbt uppe på vågen med sin tuggummiklump och Lo fick strax därefter lägga upp sin. De tuggade tuggummiklumparna vägde nu 2 gram vardera.
Mycket nöjda med våran världsfrälsande upptäckt köpte vi oss två försökschokladkaniner och for tillbaka till skolan.
Detta kom vi fram till:
1. Man sväljer ungefär 80 % av en rund tuggummikula. (De vi testade med var vita och lila)
2. Man sväljer ungefär 50% av ett Extratuggummi.
3. Vågen på obs tar inte lägre vikt än 2 gram.
Bilder från forskningen:
Fortsättning - Hur snabbt går det att dricka...?
Som lovat kommer här uppföljningen på kolsyran.
Idag provade vi de två andra föreslagna tidsbegränsningarna och vätskemängderna.
Vi började med originalfrågan "Går det att dricka en halv liter kolsyrad dryck på en minut?" (Ställd av Annelie)
Och samtidigt tog vi Hampes förslag. 1½ liter dricka på en halv minut.
Till vår hjälp hade vi återigen Felix. Det var dags för revansch.
Detta användes i försöken: 1,5 liter kolsyrad dryck (3x50cl - fanta, sprite, pepsi), en mobil, en försökskanin
Vi fann oss ett avskilt rum och radade upp flaskorna. Felix som, vilket kanske bör närmas, inte gillar dricka såg trots allt ganska positiv ut. Han började med pepsin och satte igång. Vi lät tiden starta och följde intresserat hur han i snabb takt svalde innehållet och började på nästa flaska. Medan han arbetade sig igenom flaskorna syntes det tydligt att det inte var den trevligaste upplevelsen i hans liv, men han klarade sig igenom alla tre flaskor utan missöden. Visserligen med diverse plågade ansiktsutryck men det var också allt.
När så Felix del i det hela var över (men förhoppningsvis inte hans del i bloggen, han muttrade något om att han inte tänkte vara med i några fler av våra test, men det kommer han förhoppningsvis över) så såg vi att vi hade fått i alla fall ett positivt resultat.
Resultaten blev då:
1. Det går att dricka en halv liter dricka på under en minut. Felix klarade det på 55,4 sekunder som bäst.
2. Enligt våran testperson går det inte att dricka en och en halv liter dricka på en halv minut. Vi är dock mer än villiga att ta emot läsarfilmer.
3. Det var inte lättare att dricka dricka snabbt än citronvatten och vice versa.
4. Felix hotar med att lämna sin position som försökskanin.
Hur lång tid tar det att dricka 2 liter kolsyrad dryck?
Idag ger vi er en läsarfråga. Den ställdes först av Annelie och löd då "Går det att dricka en halv liter kolsyrad dryck på en minut?" Frågan uppmärksammades dock av andra läsare: Felix (inte våran försökskanin Felix) och Hampe. Dessa två läsare uttryckte visst tvivel om utmaningen i frågan och Hampe föreslog att det kanske vore större utmaning att dricka 1,5 liter på 30 sekunder.
Nu var vi ju tvungna att testa det här.
Detta användes i försöket : 4 flaskor kolsyrat vatten med citronsmak, 4 st försökskaniner, en mobil
Varken Lo eller Camilla var särskilt sugna på att hetsdricka 1,5 liter dricka (Lo mumlade någon ohörbar anledning och Camilla var snabb på att använda sitt skadade revben som ursäkt, om det nu har påverkat hennes drickförmåga eller inte kan vi låta vara obesvarat) så vi vände oss till Felix - som ju tidigare visat prov på att han klarar av att äta snabbt - i hopp om att han skulle komma att även dricka snabbt.
Efter viss övertalning godtog han erbjudandet och eftersom att vi helst ville ha mer än en person inblandad i försöket så bjöd vi även in vår vän Otto.
När vi köpt drickan, eller rättare sagt, det kolsyrade vattnet -kolsyra som kolsyra- så sökte vi upp en plats där vi kunde sitta och övervaka försöket. (På grund av ekonomiska aspekter köpte vi 2 liters flaskor och omarbetade alltså frågan ytterligare, se rubrik)
När vi väl kom fram hade vi samlat på oss lite åskådare och hade alltså ett rätt stort följe, i alla fall om man tänker på att vi oftast brukar vara högst tre. Vi drog i alla fall nytta av det och värvade 2 försökskaniner till.
Nu hade vi då: Felix, Otto, Tage, Tomas.
Vi la upp det som en tävling för att sporra våra försökskaniner lite ytterligare. Den som drack upp sin flaska först vann. Det började dåligt. Tomas diskvalificerades efter en väldigt kort stund då han spillde (hällde) ut alldeles för mycket av sin dricka och Otto gav strax därefter upp. Det dröjde inte lång stund innan även Tage gav upp och Felix var ensam kvar. Det var förstås honom vi haft störst hopp i från början.
Vi märkte att det började gå tyngre och tyngre och den stackaren började skaka. Vi insåg att det finns fler svårigheter än att dricka snabbt, nämligen att orka få i sig allt. Det syntes att det var svårt och han var tvungen att spy en gång bakom en plogkant när det började att närma sig slutet. Men till allas glädje gav han inte upp utan lyckades under applåder få i sig de sista dropparna.
Vi hade vid det laget sedan länge övergivit drömmen om att 1½ liter skulle ta 30 sekunder (som Hampe föreslog). Om vi ska tro våra fyra försökskaniner, och det väljer vi att göra, är det mycket jobbigare än vad man kan inbilla sig. Efter idag har även vi, trots att vi bara var åskådare och tidtagare, kommit att inse det. Men vi har ännu inte riktigt gett upp utan:
Fortsättning följer...
Vad kom vi fram till idag då? Jo:
1. Det är svårare än det låter att dricka mycket kolsyrad vätska snabbt.
2. Enligt den av våra försökskaniner som klarade det, så tar det 7 minuter och 16 sekunder att dricka 2 liter kolyrad dryck.
3. Dessutom kan det även behövas en uppkastning av lite maginnehåll för att få ner den mindre goda kolsyrade vätskan i en så stor mängd.
Bilder från forskningen:
Som sagt: vi återkommer, med största sannolikhet imorgon, med lite mer information om tid och kolsyra.
Hur många centimeter remmar får man i en påse jordgrubbsremmar?
Vi befann oss på ica i Vännäs och funderade som bäst på att köpa lite godis samtidigt som vi försökte att glömma att vi inte uppdaterat på länge. Medan vi stod och kollade på de olika färgglada godispåsarna kom vi ihåg en fråga vi haft i bakhuvudena sedan länge. Hur många meter godis får man egentligen i en påse snören? Så, vi slog 2 flugor i en smäll och köpte tre påsar jordgubbssnören för att påbörja undersökningen.
Detta användes i försöket: Tre påsar jordgubbsremmar, en tumstock, en miniräknare, ett papper, en penna.
När vi kom oss hem till Camilla letade vi reda på en tumstock och satte igång att mäta. Snörenas längd varierad från ca 97 centimeter och upp till 100,7 centimeter. Den längd som tycktes dyka upp oftast var dock 98,5 centimeter.
Efter att vi mätt alla snören fick Camilla som vanligt räkna ihop allting.
Vi kom fram till att :
1. Man får ungefär 14 meter 74 centimeter och 96 mm snöre per påse.
Påse A: 1474,3 cm
Påse B: 1484,3 cm
Påse C: 1466,3 cm
2. Meddellängden på et snöre är ca 98,33 cm, och medianen var som vi tidigt anade 98,5 cm.
::::: BONUS:::::
Kan man använda godissnören som sugrör?
Vi har blivit förstörda! Numera jobbar vi även när vi sitter och ser på bio.
Senare på kvällen, efter att vi mätt och stoppt tillbaka snörena tog vi oss nämligen iväg för att se på bio.
Medan vi väntade på att filmen skulle starta tuggde vi på några snören och började fundera på om man skulle klara av att suga i sig lite dricka genom de ihåliga snörerna. Vi var lite tveksamma - hålen är ju inte direkt gapande stora - men vi testade. Det gick förvånansvärt lätt, även när vi prövade med fulllånga snören (förutom att man var tvungen att först bita bort en liten bit på ändarna och förutom ett visst spill då kolsyran reagerade på godiset)
Detta kom vi fram till:
1. Man kan använd godissnören som sugrör.
2. Delen av snöret som är i drickan smakar inte särksilt gott efter ett tag.
3. Det är lättare att dricka ur ett godissnöre än ur tre maxsugrör hopbyggda till ett. (Baserat på tidigare erfarenheter)
4. Om man doppar en relativt stor bit av ett godissnöre i en kolsyrad dricka så börjar den att skumma över.
Bilder från forskningen:
Fem snabba
1.Vad heter arbetarna som går omkring över hela Umeås centrum i orangea overaller?
- Flera dagar i veckan när vi går från vår skola till någon av våra lunchrestauranger ser och möter vi några arbetare/skräpplockare och vi funderade länge över vad dem kunde ha för namn. Vi insåg förstås att vi var tvungna att fråga dem, men när vi väl hade kommit på den planen lyckades vi alltid missa våra kära arbetare. Det tog flera veckor innan vi träffade dem igen, men då vi gjorde det tog vi vår chans! Vi gick fram till dem med stora leenden på läpparna och sa helt enkelt "Hej, vad heter ni?". Vi fick veta att de fyra vi frågade hade namnen Ingemar, Per, Markus och Sören. Nu slipper vi fundera på det nåt mer, och det är bra det. När man väl får sådana här tankar i hjärnan är de så våra att göra sig av med.
2.Går vi natur?
- Vi fick frågan om vi går natur och vi gladdes lite åt den frågan. Svaret är nej, vi går inte natur. Vi går faktiskt första året på samhällsprogrammet på Umeå internationella gymnasium. Men vi är uppenbarligen ändå intresserade av fysikens lagar och regler och spänningen i kemin och vi finner matematiska regler mycket användbara (jag syftar tex på vår användning av pythagoras sats i vår forskning om hastigheten en rulltrappa har). Eller så har vi helt enkelt för tråkigt på fritiden.
3.Kan Kameler galoppera?
Ibland sitter man och tänker på kameler. Vi menar, vem har aldrig suttigt och tänk på kameler? (För oss är det extra svårt att undvika detta faktum då en av oss ibland går under namnet Kamel'a). En dag funderade vi på vad det egentligen heter när kameler springer. Galopperar dem eller? Vi kollade runt på lite olika kamelsidor och där kallar människor det då att dem galopperar. Det är trevligt att ha fått svar på frågan, men hade det inte varit intressant om det kallats något annat? Hmm... kanske pucklar på i full fart eller flygandemattar i 190 (flygandemattar är vår verbform av flygande mattor).
Och brukar inte kameler kallas öknens skepp? De kanske helt enkelt borde kallas att dem seglar.
4.Hur ser den glada smileyn ut med den ledsna smileyns ögon och vice versa?
Har ni aldrig tänkt på att den glada smileyn på msn tittar neråt och den ledsna uppåt? Kanske inte, men det har Lo.
Hon började så smått fundera på varför den ledsna tittade just uppåt och varför den glada var tvungen att titta neråt, och varför de inte tittade åt samma håll. Vi bestämde oss för att titta hur de skulle se ut om de tittade åt "fel" håll.
Det här blev resultatet:
Vad tycker ni? Gjorde smileyskaparna rätt? Den glada smileyn ser, enligt vår åsikt, lite väl busig ut när den tittar uppåt. Den ledsna verkar se mer ledsen ut och mindre uppgiven när den tittar neråt. 5.Vad är kruskakli?
Lo säger då och då "kruskakli" Tillexempel om hon vill hota någon. "Om du inte är snäll får du kruskakli istället för godis." eller "du förtjänar kruskakli" (efter ahlgrensbilarna sa hon att hon hellre ville ha kruskakli än fler bilar).
Hon möts alltid av oförstående blickar. "Vad är kruskakli?" frågar de outbildade männsikorna vilket irriterar henne mycket. Tyvärr har hon själv aldrig haft så stor koll på exakt vad kruskakli faktiskt är. Så vi var tvunga att ta reda på det. Kruskakli är, visar det sig, något som framställs av vetekornets skaldelar och lite rågkli. Så det är alltså enkelt sagt skal. Det äckligaste på kornet, men det har visst mycket mineraler och fibrer.
Stämmer det att man inte kan svälja 25 salta pinnar på en minut?
Vi ursäktar så hemskt mycket för det uppdaterande som inte har ägt rum på nästan en hel vecka. Men just idag, den dag då vi firar en månad, publicerar vi nu en väldigt intressant forskning.
Vi har tagit åt oss ännu en intressant läsarfråga. Denna gång kommer tipset från Halten (krigen.blogg.se).
Kan man verkligen inte svälja 25 salta pinnar på en minut? Vi tyckte att det lät mycket konstigt. 25 pinnar är väl inte så mycket? Så, vi bestämde oss för att se efter.
Detta användes i förösket: 2 stora paket salta pinnar, en kamera, många muggar vatten, en Felix
Vi laddade upp med 2 dubbla paket salta pinnar, tog med oss vår pr-avdelning för stöd och fotografi och slog oss ner vi ett ett avskymt bord på skolan.
Vi bestämde oss för att prova tre oliaka tillävgagånssätt.
1. Äta alla 25 pinnar på en gång ( För som sagt, det kunde väl inte vara så svårt? Bara att tugga och svälja och sen skulle det vara gott om tid innan minuten var slut)
2. Äta pinnarna fem och fem.
3. Äta pinnarna fem och fem med vatten.
Så, vi samlade ihop 25 pinnar kvar, lät PR sätta igång tiden och ....insåg att så fort pinnarna var inne i munnen förvandlades de till sågspån och munnen till en snustorr öken. Det var omöjligt att svälja utan någon som helst saliv i munnen och pinnarna tycktes växa och växa. Kort sagt så misslyckades vi ordentligt.
Men inte gav vi upp inte. Vi övergick snabbt till plan B : 5 och 5. Vi delade upp pinnarna i fem högar och förberedde oss noggrant genom att lägga ut pinnarna så att vi lätt och snabbt skulle få tag i dem. När tiden satte igång igen tog det inte lång tid innan vi insåg att även så få pinnar som 5-10 st är omöjliga att svälja när munnen torkar ut direkt och även om vi kanske hann svälja fler än vid första försöket så kan vi lungt säga att vi misslyckades stort återigen.
Nå, vi hade ju plan C. Återigen lade vi upp våra högar och placerade nu en liten kopp med vatten framför varje hög. Klockan satte igång och vi med. Med vatten var det inga problem och det behövdes inte ens allt för mycket heller. Det var inte gott men pinnarna gled lätt ner och med 2 sekunder till godo (för oss båda) hade vi ätit 25 salta pinnar var.
Med många pinnar kvar undrade vi om vi skulle ta och försöka oss på ännu ett test.
Så:
::BONUS:: Hur många salta pinnar får man in i munnen? ::BONUS::
Vi började med att med lätthet - men inte så stor elegans- stoppa in 50 stycken direkt från början. Efter det tog vi fem åt gången och käkarna började ömma allt mer. Efter 75 st var var vi båda tvugna att erkänna oss besegrade. Det rymdes helt enkelt inga fler. Men vi kände oss inte riktigt färdiga med testet. Vi funderade en stund. Vilka kände vi med stora munnar? Efter en stunds funderingar kom vi fram till att Felix, vår käre klasskamrat, skulle få äran att delta i en sakerduintevissteattduvilleveta undersökning. Såklart kunde han inte tacka nej och kom rusande.
Vi började med att låta honom testa hur många pinnar han fick in i munnen. När vi laddat upp 50 åt honom tittade han överlägset på dem och hävdade att han lätt skulle kunna rymma dubbelt så många, men efter ett tag tror vi att den övertygelsen togs ur honom.
Spända följde vi pinne efter pinne stoppas in och fick betrakta väldigt intressanta ansiktsutryck ackompanjerande av en klassisk darth vader andning. När han nådde hundra var vi alla imponerande och ännu mer när han lyckades få in tre till, men sen tog det stopp.
Efter denna fantastiska eller skrämmande (ni väljer) insats var det dags att direkt gå tillbaka till första undersökningen fast med Felix som försökskanin.
Även här tycktes han vara en liten bit övermodig, men det var ju så också vi från början. Vi försökte att varna honom men vi tror att det här är något man måste prova själv. Det är omöjligt att beskriva hur omöjligt det är att få ner alla 25 pinnar utan vatten.
Han började i alla fall, precis som oss, med alla på en gång. När PR upplyste han om tiden under tuggandets gång hördes det varje gång förskräckta små utrop. Han klarade det inte. Men skam den som ger sig.
Pinnarna förbereddes i prydliga högar och klockan tickade igång. även denna gång fick vi höra olyckliga läten över hur snabbt tiden gick och även denna gång misslyckades han. Han försökte även en gång att äta dem en och en men det gick så dåligt att det är knappt värt att nämnas.
Med fem pinnar i varje hög och tillgång till vatten gick det dock betydligt bättre och vår försökskanin slog vårt rekord med hela åtta sekunder!
Nu var vi äntligen nöjda med dagens forskning och gav vår försökskanin de överblivna salta pinnarna i lön.
Detta kom vi fram till :
1. Det går att äta 25 salta pinnar på en minut.
2. Vi säger att det med största sannorlikhet är omöjligt att äta 25 pinnar på mindre än en minut utan vatten (om du inte har någon sjukdom som gör att du saliverar väligt mycket, då kanske det funkar).
Detta kom vi också fram till:
1. Man får in ungefär 75 salta pinnar i munnen.
2. Om man har en väldigt stor mun kan man få in fler än 75. te.x 103.
3. Sådana här undersökningar (detta gäller båda två) har inte bra effekt på ens aptit, vare sig man var med i försöket eller bara var iaktagare.
Bilder från forskningen:
Hur snabbt åker en rulltrappa?
Lo hyser en skrämmande stor fascination för rulltrappor och krävde att få veta hur snabbt rulltrappan i MVG (var annars?) går.
Detta användes i försöket: 1 rulltrappa (samma rulltrappa som alltid), 1 tumstock, 1 mobil, 1 miniräknare, 1 underbar ritning, 2 underbara mattehjärnor, 3 experter
Lo tänkte att vi helt enkelt kunde ta tid på hur lång tid det tog att ta sig ned med rulltrappan. Camilla var dock lika smart som vanligt och påpekade att vi inte visste hur lång rulltrappan är och därför inte kunde räkna ut hur snabbt den går.
Så, vi behövde alltså ta reda på hur långt man åker, men hur skulle vi göra det? Plötsligt fick Lo en (wow, två på raken) snilleblixt.
Rulltrappan bildar en trekant och därför skulle vi genom att räkna med hjälp av pythagoras sats kunna få reda på hur lång den är. Visst är ni imponerade av Lo's fantastiska mattekunskaper som för en gångs skull visade tecken på existens? Kom igen, lite imponerade va?
Vi begav oss till MVG med tumstocken i högsta hugg. Där mätte vi alltså höjden på rulltrappan och hur långt den gick längs marken. Eftersom att rulltrappan blir platt längst uppe och längst nere mätte vi även hur långa dessa två ställen var för att kunna addera dem till längden C.
När vi räknat ut längden av de två sidorna tog vi sida A upphöjt i 2 + sida B upphöjt i 2 = C upphöjt i 2.
Vi räknade ut kvadratroten ur sida C, plussade på de "platta delarna" och fick svaret på hur lång rulltrappan är. Efter det tog vi en tur i rulltrappan och mätte tiden.
Camilla sparkade igång sin mattehjärna (Lo's har gjort sitt nu för en lång, lång tid framöver) och räknade ut hur många km i timmen rulltrappan går.
Så, vad blev då resultatet av våra undersökningar? Jo: Ett sort fett misslyckande. Vi fick ett helt sanslöst resultat på 6-7 kilometer i timmen. Vi insåg att något var väldigt fel så vi begav oss tillbaka några dagar senare för att mäta igen. (Detta blev samma dag som dagen för kollongerna)
Så, vi mätte allting igen, ännu mera noggrant den här gången och kom fram till : exakt samma sak. Detta var väldigt nedslående. Vi visste inte vad vi gjort för fel och vad vi kunde göra nu.
Vi satte oss lite halvdeprimerade ner på första bästa soffa och försökte att med alla medel klura ut vad som gått fel. (Okej, Camilla satte sig och klurade med miniräknaren, Lo dansade med tumstocken) Efter en lång stund hade vi (Camilla) fortfarande inte lyckats lista ut vad som var fel och Lo var mycket nedstämd över att hennes första framgång inom mattematiken skulle sluta på detta sorgliga sätt. Plötslig slog Camilla till Lo och pekade på två män som gick förbi oss och åkte upp i rulltrappan. En av dem var klädd i en blå overall som pryddes av firmanamnet Kone - that's right: Kone som i Kone's rulltrappor! - Vi rusade diskret efter dem och när de satte sig för att fika uppe i kaféet bestämde vi oss för att dem fick stå ut med att vi kom och störde dem (Camilla var inte säker på exakt vad vi skulle fråga dem men Lo försäkrade henne om att hon hade en annan fråga om rulltrappor hon gärna ville ha svar på).
Så, vi trippade fram till deras bord, log sinnesjukt och undrade om de jobbade med rulltrappor. "Nej" Svarade han i overallen förvånat och Camilla pekade undrande på märket på hans overall. Då gick det upp ett ljus för dem och de sa att jo, de jobbade med rulltrappor, men inte just nu (de fikade ju).
Nå, när vi hade rett ut det frågade Lo om de alltså visste lite grejer om rulltrappor och de svarade att det kunde dem. Så hon frågade dem hur snabbt en rulltrappa får gå. Ingen av dem visste svaret men den overallklädde erbjöd sig att ringa en kollega och fråga. Medan han ringde fick vi upplysa den andre om hur många trappsteg rulltrappan hade (han blev förvånad över svaret men tyckte att vi var smarta som lyckats lista ut det). Vi beklagades oss också om våra problem med att lista ut hastigheten på rulltrappan. När den andre var klar i telefonen fick vi veta att enligt hans kollega så bör ingen rulltrappa gå snabbare än 0,7 meter i sekunden. Han sa också att en rulltrappa i en galleria, så som vår, ska gå 0,5 meter per sekund.
Vi tackade för deras hjälp och tid och bestämde oss för att gå på stan ett tag som vanliga människor. Vi kände att vi använt dagen väl nu när vi fått svar på tre frågor vi gått och funderat över.
Camilla fortsatte dock att störa sig på att vi inte lyckats räkna ut farten själva och så när vi var på väg ut från H&M frös hon plötsligt till och berättade att hon hade insett vad hon hade gjort för fel när hon skulle räkna ut hastigheten. Det visade sig att Camillas mattehjärna inte alltid funkar som den ska, förvånande nog. Hon hade delat tiden med längden, men det hon egentligen skulle ha gjort var ju att dela längden med tiden. Då hon räknade på rätt sätt, där vi stod inne på H&M, så blev svaret : 0,5m/s. Vår uträkning funkade alltså! Men vi är inte ledsna över att Camilla råkade räkna fel. I sådana fall hade vi ju aldrig fått vår trevliga pratstund med rulltrappsgubbarna som ju gav oss mer information.
Så, vad kom vi då tillslut fram till? Jo:
1. Rulltrappan i MVG åker ca 0,5m/s.
2. Rulltrappor överhuvudtaget i gallerior åker 0,5m/s.
3. I tunnelbanor brukar rulltrappor ha den höga hastigheten av 0,7m/s (alla är ju så stressade där, förklarade den ene av våra rulltrappsvänner)
4. Rulltrappor ska inte överskrida 0,7 m/s
Bilder från forskningen: 
::::BONUS:::
1. Handtagen till rulltrappor får gå snabbare än rulltrappan men inte långsammare.
2. Vid världsutställningen i Paris visades en modell (av en "rullande trottoar"), som gick i hela 7,2 kilometer i timmen. Den blev tyvär ingen succé efterssom att den höga hastigheten bokstavligt talat fällde folk.
3. Det tar ca 14 sekunder att åka ner med rulltrappan.
Hur högt i tak är det i MVG?
Ännu ett av Julia's (breakaleg.blogg.se) fantastiska förslag. Vi tror dock att det finns fler med lika mycket fantasi som tex Julia där ute, så har ni några förslag, släpp fram dem. Ju fler förslag du bidrar med, desto större chans att vi väljer något av dina.
Julia ville denna gång alltså veta hur högt i tak det är i MVG (den ack så omtalade gallerian här i Umeå där vi genomför många av våra forskningar).
Detta användes i försöket : 1 kondom, helium, 1 sax, 1 garnnystan, 1 tumstock, brist på skam i kroppen
Vi funderade ett tag över hur vi skulle kunna ta reda på detta på ett bra och intressant sätt. Lo föreställde sig en jättelång tumstock men då hon även såg sig själv balanserandes längst uppe på den så skrotades den idéen direkt. Tillslut kom vi på att om vi tejpade fast ett snöre i taket skulle vi med hjälp av snöret kunna mäta hur högt det var. Det verkade dock lite farligt och svårt att lyckas få fast snöret så vi var lite osäkra på hur vi skulle göra.
Så en dag när Lo kom till skolan berättade hon för Camilla att hon hade kommit på det, hon hade legat vaken hela natten och löst vår gåta. Det hon hade kommit på var att vi behövde en ballong med helium och ett långt snöre att knyta fast i den. Detta såg vi såklart som en klockren lösning , men vi stötte på stora hinder; vart får man tag på helium i Umeå mitt i vintern?
Vi blev mycket glada när vi insåg att Lo hade planer på att släpa sig upp till lycksele marknaden där hon lätt hade kunnat köpa sig en ballong. Tyvärr ställdes den planen in, men Lo's kära far lovade då att han skulle se till så att vi skulle få helium ändå. Till vår stora förvåning så gjorde han också det. Då hade vi ett problem till. Man kan visst inte ha helium i vanliga ballonger utan det är latex som gäller. Vi insåg snabbt att latexballonger var onödigt dyra. Men så fick vi en idé, vad förutom latexballonger är gjorda av latex och går att blåsa upp? Kondomer såklart!
Så Lo's pappa fick bege sig till stället för upphämtning av heliumet med två kondomer i högsta hugg. Han berättar att vissa visst fann det ganska underhållande. I alla fall så överlämmnade han kondomballongerna, kollongerna, till Lo som i en enorm blå plastsäck transporterade dem till stan där en förväntansfull Camilla fanns. Efter att på en toalett föberett oss genom att knyta fast ett garnnystan i den ena kollongen begav vi oss till MVG. Tro oss. Det går inte obemärkt förbi att skjuta upp en kondom i en välbesökt galleria. Vi tog några minuter för att samla mod innan vi långsamt hissade upp kollongen. Oskyldiga eller inte. En äldre kvinna vågade sig fram för att fråga Camilla vad vi höll på med, hon fann svaret både intressant och underhållande, vi tror hon blev imponerad av hur dagens ungdomar tar saker i egna händer.
När vi väl fått upp kollongen i taket, klippt av snöret vid golvet och hissat ner den igen så var vi glada att lämna platsen och återkomma till toaletten där vi denna gång mätte både höjden på kollongen och längden på snöret.
Efter detta fick vi en liten funderare gällande vad vi nu skulle göra med de två heliumfyllda kondomerna. Vi ville helst göra oss av med dem på ett smärtfritt sätt då vi skulle vara kvar på stan i några timmar. Tidigare har vi lämnat vanliga ballonger med vår bloggadress på runt om i Umeå så vi tänkte att vi kunde göra samma sak med våra två kondomer, så vi tog vår välanvända whiteboardpenna och skrev upp bloggadressen på de båda kondomerna, sedan gick vi ut på stan och knöt fast dem på två olika ställen på rådhustorget.
Försöket resulterade i detta:
1. Från golvet på nedersta våningen (som ni kan läsa om i föregående inlägg) till innertakets högsta punkt i MVG är det 13,33m.
2. Människor tycker inte att en flygande kondom är en helt normal och vardaglig händelse.
3. Kondomer kan användas till att transportera helium i.
4. Om man fyller en vanlig ballong med helium försvinner heliumet ut genom sidorna.
Bilder från forskningen:
1.Garnet fastknutet 2.Påväg neråt 3.Kollongen hissas 4. Kollongen nerhissad
Vi vill passa på att tacka Göran, Lo's pappa, enormt mycket för att han hjälpte oss att skaffa fram helium, det betyder mycket för oss.
Vi tackar såklart också människan som skänkte heliumet åt oss.
Vi vill även passa på att ursäkta för den kö som bildades utanför toaletten när vi var där andra gången.
Hur många golvplattor har MVG's nedersta våning?
Detta användes i försöket: 1 galleria, 1 golv, fundersamma människor, en penna, två räknare - alltså vi
Vi åkte nerför rulltrapporna för att komma närmare golvet och för att kunna se alla skarvar och alla plattor som gömde sig i hörnen. Vi insåg snart att det kunde bli svårt att hålla koll på vilka plattor vi hade räknat och inte om vi inte skaffade ett system för vår räkning. Så vi bestämde oss för att vi skulle räkna varje rad var för sig och inte hoppa mellan raderna hela tiden. Vi började från varsitt håll för att senare kunna mötas efter halva. Under denna räknetid uppkom vissa störande moment, såsom människor, barnvagnar, sittplatser och liknande. Vissa av de här människorna blev väldigt nyfikna och fundersamma när de såg hur Lo gick fram och tillbaka över golvet och mumlade för sig själv (Camilla var mer diskret och stod stilla på platser där hon kunde se de plattor hon skulle räkna). Pga denna fundersamhet som infann sig började dessa personer börja prata och viska undrande med varandra om vad Lo höll på med. (Att höra deras förbryllade röster var en smula distraherande för Lo som var tvungen att gå och beklaga sig för Camilla innan hon återupptog räknandet. De var i alla fall snälla och flyttade sig ur hennes väg.) Vi fick även blickar från andra människor och vissa trodde nog att Camilla stirrade på dem när hon räknade plattor under soffan de satt på. Trots människors reaktioner till vårt något annorlunda betende så fick vi efter en stunds räkning fram ett svar på frågan.
Resultatet blev detta:
1. Det finns 1120 stycken golvplattor på MVG's nedersta våning. Rent logiskt borde ungefär hälften vara vita och andra hälften mörkgråa.
Bilder från forskningen:
(Rulltrappan som finns med på bilden som är tagen uppifrån är dessutom en av de tre rulltrappor vi kollade upp antalet trappsteg i)
Tycker man om oliver efter att ha ätit 15 stycken?
Julia (breakaleg.blogg.se) fortsätter att överösa oss med idéer. Är det sant att man börjar gilla oliver om man äter 15 stycken? Vi tyckte det lät som en mycket intressant fråga så vi satte igång med vår forskning!
Detta användes i försöket : en burk gröna oliver, en burk svarta oliver, en sked, många muggar vatten, en dubbelnougat , en muta, en äcklad Camilla och en försökskanin.
Efter att funderat över hur vi skulle göra bestämde vi oss för att det var bäst att undersöka saken med både gröna och svarta oliver. Då Lo faktiskt gillar både svarta och gröna oliver så var det upp till Camilla, den olivhatande av oss två, att göra ett försök.
Men ju närmare stunden för testets start kom desto oroligare blev Camilla och jagade i sista sekunden desperat upp en försökskanin för att lätta sin börda något. Denna försökskanin blev vår kompis Mathilda (opalynthoughts.blogspot.com) som fick i uppdrag att äta de gröna oliverna.
Efter att ha ätit de 15 oliverna fick de en kort paus och en nougat för att rensa smaklökarna innan den 16:de, och enligt legenden goda, oliven.
Och nu är det så att (för att Lo älskar att se folk lida och hoppas att ni också gör det) vi bestämde oss för att låta er se dagens forskning in action.
Ja, som ni såg så verkade varken Mathilda eller Camilla ha ändrat uppfattning efter de 15 + 1 oliver de så heroiskt stoppade i sig, så resultatet blev detta :
1. Nej, man börjar inte att gilla oliver bara för att man äter 15 stycken, de smakar möjligen litelitelite mindre äckligt.
2. Oliverna smakar inte heller nougat efter 16 stycken, bara om man ätit en dubbelnougat precis innan.
Fem snabba
1.Vad är det där kletiga i Wienerbröden?
- Vi begav oss till Nya konditoritet för att ta reda på detta. Vi frågade artigt de två tjejerna bakom disken och svaret blev: vaniljkräm och lite mandelmassa.
2.Vad hände med serien Barnmorskorna?
- Vi skickade iväg ett mejl till SVT och fick snabbt tillbaka ett svar.
Serien är avslutad och det finns varken planer på att starta ännu en säsong i framtiden eller att ens visa repriser, vare sig på tv eller hemsidan.
3.Finns det tånagelsförlängningar?
- Vi kollade upp diverse spår på internet och fick se allt för många läskigt långa tånaglar.
Svaret är Ja. Vissa skönhetssalonger erbjuder faktiskt tånagelförlängningar.
4.Hur många t-banevagnar äger SL?
- För närvarande har SL 535 tunnelbanevagnar ute i trafik. Av dem är ca hälften av äldre modell och den andra hälften av nyare sort. Detta berättade SL's kundtjänst för oss.
5.Funkar vitlök i näsan mot ont i örat?
- Trots sjukdom och elände svek inte Lo bloggen och dess läsare. När en hemsk smärta i höger öra uppstod mitt i allt annat elände bestämde hon sig för att prova om huskuren " stoppa en vitlök i den näsborre som sitter på den sida som örat du har ont i så slutar det att göra ont i örat" verkligen fungerar.
Det var inte vackert - men det fungerade! (Frågan blir då istället: fungerar det tack vare vitlökens magiska förmågor eller bara på det sätt att man fokuserar helt på att man har en vitlök i näsan istället för på smärtan i örat? Oavsett svar på den frågan så fungerar det och det var det som var väsentligt)
BONUS : Vitlök (helst skalad) funkar även mot nästäppa.
Hur lång tid tar det att gå till Ryssland?
Detta användes i försöket: google maps, datorns kalkylator, paint, 1 msn-konversation
Camilla satt vid google maps för att ta reda på längden mellan två olika destinationer och upptäckte då att man kunde få instruktioner för hur man kunde gå mellan olika ställen och hur lång tid det skulle ta. När hon märkte detta kom hon på att det var ett perfekt sätt att ta reda på just hur lång tid det skulle ta att gå till Ryssland. Först tänkte vi att vi skulle kolla tiden mellan Umeå och Moskva men då uppstod vissa problem. Google maps verkar inte vilja gå in i Ryssland. Hur skulle vi då lösa detta problem? Skulle vi kolla upp tiden till en plats precis innan Ryssland och sen på annat sätt räkna ut tiden till Moskva? Nej, istället bestämde vi oss för att bara räkna hur lång tid det skulle ta att gå till ryska gränsen. Eftersom vi ville gå hela vägen och inte åka över Östersjön till Vasa var vi tvungna att dela upp sträckan; Umeå-Haparanda och Haparanda-Nuijamaa (ett ställe i Finland som ligger precis vid landsgränsen).
Reseultatet blev detta:
1. Om du går med en medelhastighet på ungefär 4,9km/h och utan stopp för toalettbesök, sömn, tid för att äta och eventuella vilopauser så tar det enligt oss och google maps cirka 9dagar och 3timmar att gå från Umeå till Ryssland.
2. Om man går den väg som google maps föreslog får man gå 1080km för att komma fram.
Bilder från forskningen:
Hur många blanka plankor finns i Umeå busstations tak?
Detta användes i försöket : 1 tak med blanka plankor, 1 busstation, 1 slitet papper, 1 penna, 2 par ögon och 1 mobil.
När vi steg in på Umeå busstation insåg vi att vi hade mer jobb framför oss än vad vi hade räknat med. Plankorna var väldigt smala, blanka och många. Det glänsande taket såg alltså en aning avskräckande ut men världen behövde få veta så vi satte igång.
Med nackarna i plågsamma vinklar räknade vi för allt vi var värda och med Camillas mattehjärna och mobilräknare plussade vi ihop och drog ifrån.
Som man kunde vänta sig drog vi till oss vissa undrande blickar och inte blev det bättre av att Lo behövde gå med handen i luften och peka på de plankor hon räknade för att inte tappa bort sig.
Hur många plankor vi än räknade tycktes det finnas oändligt många kvar, men till slut såg vi äntligen ljuset i slutet av tunneln. (tills vi insåg att vi inte räknat de i entren och över ingången)
Men nu, trots stela nackar och trötta ögon, kan vi stolt berätta att:
1. Umeå busstation har ett väldigt glansigt tak som är gjort av 1552 blanka plankor (plus eller minus, men vi är rätt säkra på vår sak)
2. Detta tak behöver lagas här och där. Plankor fattades och vissa var aningen deformerade, vilket i och för sig kunde användas som landmärken i vår räkning men som inte var speciellt vackert.
Bilder från forskningen:
Hur många ahlgrens bilar får man in i munnen?
Detta användes i försöket: 3 påsar ahlgrens bilar, två munnar redo för ockupering, två godissugna riddare i vita rustningar.
Med tre påsar ahlgrens bilar kände vi oss nu redo att sätta forskningen i verket så vi slog oss ner vid ett bord, framför oss hade vi bilarna, brevid oss hade vi varsin soptunna om vi skulle behöva spotta ut något. Vi började med att stoppa in många på en gång och fortsatte sedan med att stoppa in fler och fler. (dock betydligt färre åt gången allt efterssom tiden led.)
Vi förstod förstås att mängden bilar man rymmer i munnen beror på hur stor eller liten mun man har. Det visade sig att Lo hade en stor mun och att Camilla hade en liten. Det största problemet var inte att stoppa in en massa bilar i munnen utan problemet var snarare att bilarna genererade en stor mängd avgaser, i form av glegg ,som påverkade miljön på ett negativt sätt.
Resultatet blev detta:
1. I Lo's stora mun trycktes 90 stycken bilar in.
I lilla Camillas trycktes skamligt nog bara 50 in, hon gav vika för glegget och skrattet. Lo kämpade för laget, duktig flicka.
2. Varken Lo eller Camilla kommer att äta ahlgrens igen på en lång tid, eller aldrig mer.
Bilder från forskningen:
.:.:.:BONUS:.:.:.
Hur ser färgfördelningen i en påse Ahlgrens ut? Och hur många bilar får man per påse?
Påse A hade 103 bilar, 39 vita, 28 rosa och 36 gröna
Påse B hade 105 bilar, 31 vita, 34 rosa och 34 gröna
Påse C hade 106 bilar, 31 vita, 38 rosa och 37 gröna
Don't try this at home kids!
